Seger mot Västervik

Under söndagen kom Smålandslaget Västerviks IK på besök till Järfälla Ishall. Ett bortalag med gedigen erfarenhet och på förhand en mycket tuffare match än den mot Grums på fredagen.
Västervik, som för några år sedan var med i toppen av den Hockeyallsvenska tabellen och skrällde sig mot SHL-kval ett par gånger - har nu fått börja om med ett helt nytt lagbygge.

Det var en ganska jämn inledning där hockeyn böljade fram och tillbaka. Gidbark i hemmamålet stod förvisso för ett par lite svettigare räddningar än hans burväktarkollega Sebastian Andersson på andra sidan, men känslan första 5-6 minuterna var att JHC var lite mer påkopplade. Helt ologiskt var det därför inte när generalen Gustav Eurenius fick ett läge och gjorde 1-0. Pangstart för hemmalaget som satt i förarsätet, tvärtemot fredagens möte med Grums.
Men Västervik skulle komma tillbaka, och det snabbt. Efter att hemmasonen Hugo Frylén jobbat till sig ett läge för Västervik, som Gidbark gjorde en kanonräddning på, hamnade pucken hos tjustbygdens främsta back för kvällen - nämligen Elias Svensson Dervall. Fritt fram att hota, skjuta och sikta. 1-1 med skymning och kalabalik runt kassen.
Mellan målen hade det inte hunnit gå mer än 30 sekunder.

Resten av första perioden var ett smärre bombardemang mot hemmakassen, framför allt när kedjan med Tenemyr och Liam Svensson intog banan, men skånepågen Gidbark kom upp stort - ihop med uppoffrande lagkompisar. 1-1 i paus och känslan var ok - även om Västervik hade varit det vassare gänget.

Andra perioden följde inledningsvis den första i mönster. Något vassare bortagäng - men en målvakt i hemmamålet som gjorde jobbet.
Förstakedjan i Järfälla entrade banan och etablerade spel offensivt. Molin till Eurenius till Broed och 2-1. Kalle Broed som med sin fart, fläkt och frenesi ständigt hotade bortaförsvaret under matchen - tillsammans med general Eurenius och vapendragare Molin.

Västerviks artilleri fortsatte och fortsatte - det var ibland som spöregn mot en altan en augustikväll nere hos Gidbark - som stod med ett paraply och kämpade för att hålla målet torrt. Inte ens storspelande Gidbark kunde stå pall när Västervik spelade ned pucken till Von der Geest (ni vet, legendens son) som hittade upp till Liam Svensson naken i slottet - som smällde in kvitteringen.
Von der Geest, skicklig matchen igenom, är en sann hockeyvagabond i de "lägre" divisionerna. Smart så det förslår, även om tempot inte är det allra högsta.

Glädjen för det tillresta bortaföljet, något litet dagen till ära, blev dock kortvarig. Ni har hört namnet förut, och kommer höra det igen. 3-2 sattes genom Gustav Eurenius assisterad av dels William Berglind - men framför allt löjtnant Kalle Broed. Ledning hemmalag - ni vet vad som följer. Bomber och granater mot den mustaschprydde målvakten i hemmalaget, men inte ens power play hjälpte bortalaget avslutningsvis i den andra perioden. Tid för rim, reson och en hel del koffein för att orka stå pall även sista perioden för hemmalaget.
Skotten 23-6 i andra perioden till Hagelins mannar talar sitt tydliga språk.

Med kaffet i kroppen och det kalla svettet ingrott i underställen kom spelarna ut till tredje med optimism.
Första tio var ett ställningskrig, det byttes chanser hejvilt och Järfälla hade faktiskt en puck i mål i sitt power play. Emil Broed styrde ned pucken till sig själv, la in den - och började måljubla. Den svartvita herren stod placerad väl, slog ut med armarna och ansåg det var hög klubba. Videon efteråt gav domaren rätt - som under kvällen var mycket tillåtande åt båda håll.

Istället var det bortalagets gigant, Jacob Tenemyr - som smygandes likt en katt längs en husfasad, kom inglidandes från ett byte och hittade den sovande ytan bakom ett sömnigt hemmaförsvar. Liam Svensson, Tenemyrs svar på Kalle Broed, hittade med en passning som skar genom halva Järfälla kommun - och 3-3 var ett faktum. Inte alls orättvist, men fruktansvärt psykologiskt.
Av bara farten så fortsatte katten smyga bakom försvaret och Tenemyr satte 4-3 tämligen omgående. Det såg ut att bli en hemresa kombinerad med köttfärssås i alldeles för varma matlådor med klang och jubel ned till den småländska ostkusten.
Järfälla försökte skapa något och till slut kom chansen - när Västervik slarvade i egen zon. Rätt man fick läget, Adde Sjöqvist blev naken framför mål och gjorde inte bort sig. Målvakten simmade, pucken var i nät och 4-4 ett faktum. Sudden väntade.

En förlängning som inte gick i tempot likt 4 nations mellan Europa och North America (ni minns det där projektet där Nordamerikas unga killar fick chansen att spela ihop) utan det var kontroll och tålamod som var melodin. Thorén var nära men sköt ingen hare, och Västervik kunde etablera lite tryck. När sedan Kalle Broed fick tag i pucken gick det undan. Snurre sprätt-kopian satte fart längs kanten och vände bort sin försvarare - hittade den sämst tänkbara för bortalagets del - Gustav Eurenius som med pausering och våldsam precision pangade in 5-4 till hemmalaget. Kidsen kastade varenda keps man fick ta på, hattrick och hjälte tillsammans med målvakts-Gidbark.

Beröm ger redaktionen återigen till backen Frylén för sitt enkla men rejäla spel i inledningen av matchen som höll Västervik stången. Kalle Broed har redan fått superlativer, men även Emil Broed med sina blåmärken efter puckar ska ha beröm.
Gidbark och Eurenius - så stavas de två stora hjältarna när hemmalaget välte nybygget från Västervik.

JHC har fått en perfekt start på Hockeyettan-äventyret. Fortsättning följer nästa helg!