Vinst i seriepremiären
Det började kantigt, nervöst och alldeles för smått. Grums var det bättre laget inledningsvis och parkerade stundtals i Järfällas zon. Kedjan med Erik Röhr, Joel Lundin och Theo Johansson gjorde det besvärligt för hemmaspelarna gång efter annan. Det var också den kedjan som efter en tilltrasslad situation, vid den annars fenomenala hemmakeepern Hugo Engsundh, gjorde 0-1 till bortalaget.
JHC fick några halvchanser i den första perioden men laget kändes utspritt och oorganiserat under hela den första perioden. Det var därför logiskt att Grums innan vilan fick in 0-2 på en återigen ganska märklig situation som studsade över axeln och in i kassen.
Breaket var välbehövligt för såväl spelare som publik, det kändes som en pyspunka på en nyservad bil.
Direkt i inledning tar Järfälla en utvisning, med hemmaglasögon på väldigt billig, och powerplay väntade för bortalaget.
Åtta sekunder in i PP ringde det, men tyvärr för bortalagets del var det hemmalaget som kontrade in 1-2. En åkduell där Tom Nilsson slog Jaakkola, och vips så var det ordentligt liv i matchen igen. Resten av boxplayet klarade Järfälla freda sitt mål.
Om första perioden var i Grums favör, så var andra perioden precis tvärtom. Kanske något skakade efter att skickliga Elliot Ståhlberg fått kliva av med misstänkt huvudskada, såg plötsligt Grums ut som det mindre laget. Järfälla anfördes av centersidan Andersson, Rodensjö och Eurenius när man mer eller mindre parkerade offensivt.
Trots två raka powerplay, där man fick chansen i fem mot tre, lyckades dock inte hemmalaget att kvittera. Sämre pucktempo och uppoffrande bortalag såg till att det fortsatt var ledning till Värmlandslaget.
Den så nyttiga energispelaren Agust Sandell tog en, vad undertecknad tycker var en sjukt onödig tvåa, och ett psykologiskt powerplay vankades för Grums. Några minuter återstod av perioden när Järfälla återigen fiskade upp en puck på blå genom matchens stora gigant, Gustav Eurenius, som älgade fram i friläge och väckte ishallen till liv igen. 2-2 på tavlan, vilket stod sig perioden ut.
Ny mazarin och kaffe i magen var vi tillbaka för att skåda den tredje perioden. Den inleddes med hafsigt och böljande - en raggarhockey som passar bortalaget bättre än hemmalaget, men fantastiskt målvaktsspel från såväl Engsundh som bortaväktaren Törnkvist gjorde att inledningen blev mållös.
Grumsarna såg tröttare ut, vilket inte var konstigt då man var nere på 16 utespelare och fick gå kort om folk. De röda eleganterna från Järfälla nyttjade efter 10 minuter detta, då Rodensjö-linan parkerade i offensiv zon. Långa puckar gjorde det besvärligt för Grums - och när nyss nämnde Rodensjö till och med hann byta in tanken Danne Andersson ringde orosklockan för tränare Erkgärds bortalag. Inflygande Danne Andersson tog position i höga slottet och fick en perfekt skottpassning av den genomgående stabila backen William Berglind - och JHC hade för första gången på 13 år en ledning i Hockeyettan.
Resten av matchen blev en kamp mot klockan, där bägge lagen hade lite chanser - men ingen stekhet kvitteringschans dök upp. Uppoffrande försvarsspel, skicklig puck management och målvaktsspel i hög klass gjorde att JHC kunde kamma hem tre härliga poäng på kontot.
Redaktionen vill berömma backarna Thorén och Frylén lite extra efter återkomsten till ettan - samt den ruskigt stabila centersidan under gårdagskvällen. Man kan redan nu konstatera att Gustav Eurenius är en spelare från den övre hyllan i Hockeyettan - och spelar i ett eget tempo därute. Målvaktsspelet som Hugo Engsundh visade upp bådar gott inför kommande matcher som lär bli tuffare än nykomlingen Grums.
Nu laddar vi om inför Västerviks IK som kommer på besök redan imorgon.
Framåt!
